Struktur för formellt brev

Hej!

Nu har vi tränat på att skriva ett formellt brev med förslag på förbättringar. För att brevet ska bli så bra som möjligt finns det några saker man kan tänka på:

• Börja brevet med en hälsningsfras.
• Skriv flera olika förslag och förklara varför du tycker så. Använd uttrycken ”för det första”, ”först och främst”, ”för det andra”, ”dessutom”, ”till slut”, ”till sist” för att dela upp din text i stycken.
• Avsluta brevet med en avskedsfras.

Här är ett exempel:

 

Hej rektorn. 

Jag är en elev på sfi som studerar på D-kurs. Jag har några förslag till dig för att skolan ska bli ännu bättre. 

Först och främst tycker jag att vi behöver fler lärare i klassrummet. När vi skriver hinner inte alla elever få hjälp och det är synd tycker jag eftersom alla inte kan lära sig svenska så bra då. 

Dessutom anser jag att fyra timmars lektion är för lite. Det är bättre om vi kan studera sex timmar varje dag för då blir vi färdiga med kursen snabbare. Om vi har längre dagar i skolan kan vi lära oss mer. Jag har också hört att kön till sfi är väldigt lång och om vi lär oss svenska snabbare slutar vi snabbare och då kan ni ta in nya elever på skolan. 

Till sist tror jag att det är bra om vi får göra pausgympa varje dag. Alla elever behöver sträcka på sig och röra på sig, då tänker man bättre. Det kostar ingenting så jag menar att det är ett bra förslag för att få eleverna pigga och glada. 

Jag hoppas att du läser mitt brev och tycker att mina förslag är intressanta. 

Med vänliga hälsningar, Ali, elev på sfi

Jag tycker!

Idag har vi skrivit argumenterande text. Det kan till exempel vara en text där man behöver ge förslag på något och berätta varför man tycker så.

Igår skrev vi ett brev med förslag på hur sfi kan bli bättre och idag skrev vi ett brev med förslag på hur integrationen mellan svenskar och invandrare kan bli bättre.

När man skriver en text och berättar vad man själv tycker kan man använda uttrycket ”jag tycker”, men det finns också många andra sätt att skriva på. Här finns många bra uttryck som du kan använda så att du inte hela tiden skriver ”jag tycker jag tycker jag tycker…”

 

Jag vill

Jag tror

Jag tänker

Jag menar

Jag anser

Jag undrar om

Jag hoppas

Jag funderar på

Jag behöver

Jag känner

Min åsikt är

För det första…

Hej!

Idag har vi bedömt texter som andra elever på sfi har skrivit. Ni var väldigt snälla lärare och gav bra betyg 🙂

När man ska skriva en text där man ska ge förslag på något, eller argumentera för något, kan man använda de här uttrycken:

för det första

först och främst

för det andra

för det tredje

till sist

sist men inte minst

Det är bra uttryck att använda för att göra små stycken i sin text. Imorgon ska vi prata om hur man kan skriva ”jag tycker” på olika sätt.

 

Dansband och dansbandsmusik

Hej!

Idag har vi haft en historielektion och pratat om Sverige och Sveriges historia. Vi har lyssnat på musik, tittat på film och pratat om hur 1800-talets Sverige påverkar oss än idag.

Här kan ni lyssna på dansband och titta på filmen om folkparker.

 

Nya ord måndag

Hej!

Idag läste vi en text om Zlatan Ibrahimovic och i texten fanns det många nya ord och uttryck. Många av dem var slang. Alltså ord som man ”använder på gatan” eller med sina kompisar. Ungdomar använder ofta mycket slang.

Jag har skrivit orden och dess förklaring i två olika spalter, en för ”vanliga ord” och en för ”slangord”.

Vanliga ord:

en förort – en del av en stad som ligger utanför stadens centrum. Förorter finns bara till stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Förorter till Stockholm är t ex Hagsätra, Rinkeby, Kista, Tensta, Bromma…

en ort – en stad

en stormarknad – en affär som säljer nästan allt, t ex ICA Maxi.

en lift – som en hiss i skidbacken. Man orkar inte gå uppför backen med skidor, därför åker man lift.

att stirra – att titta mycket på någon

att styra – att svänga med bil eller båt t ex

att störa – när någon är upptagen och man pratar med den personen

löjlig – när en person är löjlig eller ser löjlig ut skrattar andra personer åt den

exklusiv – väldigt dyr och fin

att vara en stjärna – man är riktigt bra på något, väldigt duktig

imponerad – man tycker att någon annan är väldigt bra, duktig

att avslöja något – att berätta något som är hemligt, något som ingen annan vet

 

Slangord:

farsa – pappa

morsa – mamma

brorsa – bror

syrra – syster

grabb – pojke, kille

impad – samma som imponerad

att vara en sopa – att vara väldigt dålig på något

att vara ett blåbär – att vara nybörjare på något, att inte kunna något

 

träffa eller träffas?

Hej!

Idag har vi pratat om verbet att träffa.

träffar = presens

träffade = preteritum

Ibland skriver man träffas. Varför? Jo, det gör man om det inte finns ett objekt i satsen.

 

Jag träffar min mamma.

Jag = subjekt, min mamma = objekt

Vi träffas.

Vi = subjekt, men det finns inget objekt, då har vi ett -s på verbet.

 

Detta gäller inte alla verb!! Ni behöver lära er att det är så här med verben träffa och se.

 

Det var längesen jag såg dig.

Jag = subjekt, dig = objekt.

Det var längesen vi sågs.

Vi = subjekt, det finns inget objekt, därför finns det ett -s på verbet.

Det var längesen vi såg varandra.

Vi = subjekt, varandra = objekt.

 

Så, om det finns ett objekt skriver vi träffar/träffade/ser/såg.

Finns det INTE ett objekt skriver vi träffas/träffades/ses/sågs.

 

Det gäller även när vi har hjälpverb. Ni har lärt er att efter hjälpverb kommer infinitiv, och det är rätt, men finns det inte objekt blir det ändå ett -s på verbet.

Jag vill träffa dig snart.

jag = subjekt, dig = objekt, vill = hjälpverb

Jag vill träffas snart!

Jag = subjekt, vill = hjälpverb, det finns inget objekt därför står det ”träffas” med -s.

ingen/någon…

Ingen och någon syftar på substantiv med ”en-genus”, alltså de ord som har ”en” framför sig; en frukt, en hund, en elev, en släkting….

Jag har ingen vän i skolan.

Har vi någon frukt hemma?

 

Inget och något syftar på substantiv med ”ett-genus”, alltså de ord som har ”ett” framför sig: ett fönster, ett möte, ett problem… Inget och något kan också användas utan substantiv efter.

Huset har inget fönster på den där sidan.

Det är inget problem.

Sa du något?

Nej, jag sa inget.

 

 

Inga och några syftar på substantiv i plural

Hon har inga vänner.

Jag vill ha några äpplen.

 

Ingen/inget/ingenting kan aldrig stå tillsammans med inte!

 

Vi kan använda både ingen/någon, inget/något… men finns ordet ”inte” så kan vi inte använda ingen/inget/ingenting.

Jag känner inte någon här = Jag känner ingen här.

Han har inte någon matlåda med sig idag = Han har ingen matlåda med sig idag.

Jag kan inte någonting om Sverige = Jag kan ingenting om Sverige.

Reflexiva verb

Idag har vi pratat om reflexiva verb. Det är ett verb som följs av mig, dig, sig, oss, er, sig.

tvätta sig

anmäla sig

bestämma sig

skilja sig

akta sig

Han tvättade sig i ansiktet.

Hon anmälde sig till Komvux.

Jag bestämde mig för att söka jobb.

Vi skiljde oss förra året.

Ni måste akta er för att ramla på isen!

 

Det är subjektet som bestämmer vilken form vi använder.

jag – mig

du – dig

han, hon – sig

vi – oss

ni – er

de – sig

 

Musik!

Här är låten vi lyssnade på idag. Lyssna gärna igen och läs texten!

Nya ord:

pussa – på sina barn, kompisar eller familj

kyssa – den man älskar

hångla – sånt som ungdomar gör, när de kysser varandra jättemycket 😉

älskling – kan man kalla sina barn eller den man lever med

ge upp – att sluta med något

Det spelar ingen roll – man bryr sig inte, det gör ingenting

Ord och uttryck från tisdagens lektion

Hej!

Välkomna tillbaka till skolan, det är roligt att träffa er alla igen!!!

Idag har vi gjort en sammanfattning av texten vi läste igår, ”Flickan på taket”.

Vi har också lärt oss hur man skriver en berättelse.

 

En berättelse består av en inledning, en huvuddel och en avslutning.

Inledning

var berättelsen är

när berättelsen är

vem/vilka personer berättelsen handlar om

skapa spänning och intresse, försök få läsaren att bli intresserad!

 

Huvuddelen

Här kommer din berättelse. Du berättar i kronologisk ordning för att det ska vara enkelt för läsaren att följa. För att visa hur berättelsen går framåt använder du tidsuttryck och tidsord, t ex; först, sedan, efter det, efter en dag, nästa dag, två veckor senare, så småningom, efter en tid, till slut, slutligen…

För att visa att något händer utan att du visste det kan du använda ordet ”plötsligt”.

Tänk på att vara försiktig när du skriver han, hon eller de. Läsaren måste vara säker på vem du menar. Därför ska personens namn finnas med i texten precis före du använder han, hon eller de.

Min syster stod i kön och väntade. Hon hade en röd kappa på sig.

Min farfar satt i fåtöljen. Han såg så trött ut.

 

Avslutning

Här förbereder du läsaren på att texten ska sluta. Du kan avsluta med en sammanfattning, en värdering eller en fråga.

När vi kom tillbaka hem var vi trötta men lyckliga.

Det var den bästa dagen i mitt liv.

Jag tror aldrig jag kommer bli så lycklig igen. Vad tror du?

 

NYA ORD SOM VI HAR PRATAT OM IDAG 

typiskt = ett uttryck man använder när man har otur. T ex ”Typiskt att det börjar regna när jag ska gå ut.” eller ”Typiskt att batteriet på mobilen tog slut nu”.

att rusa = att springa snabbt

en brygga = som en väg ut i vattnet

förlamad = att man inte kan röra sig

imponerad = att man är glad eller stolt över något som någon annan har gjort

att öka takten = att gå snabbare

att snubbla = att ramla eller nästan ramla